Inställd operation
Jag sitter här, hemma. Framför dator och har nyss ätit pizza. Med den konstigast känslan jag någonsin kännt.
Udda.
Hur hamnade jag här?
Dagen började med att när vi hittat rätt i Linköping fick reda på att jag skulle så dela rum. Kul. Jättekul. Efter bar det av för spirometri. Med snygg näsklämma och sittandes i en glaslåda skulle jag altså andas "normalt" genom ett rör i munnen samtidigt som en kvinna, likt en fölossningspeppare manade på mig att andas. Efter det var det dags för fotografering hos sjukhusfotografen. Träff med arbetsterapeut och sjukgymnastmöte stod på nästa plats på dagens schema. Vrålhungrig som jag var fick jag därefter lunch :) Sedan var det massor avdelningssköterskor som kom och presenterade sig. Ett kvickt besök hos en stressad narkosläkare hanns också med. Nu var det dags att gå till röntgen. Där togs vanliga röntgenbilder från alla möjliga håll och en CT.
Tillbaka på rummet satt jag och kollade på vänner. Min rumskompis kom dit och allt var allmänt chill. Efter nån timme kommer Peter, min läkare in. Han ber mig att följa med och säger att han har bra och dåliga nyheter. Pulsen stiger.
I ett konstigt undersökningsrum med kokosnötter på väggarna får jag se mina röntgenbilder. De ser mycket bättre ut! Jag förstår inte! Han förstår inte! Tydligen har min krök minskat från runt 50 till straxt över 40 grader. Mätfel? Förbättring? Mystiska anledning. Det var ett faktum, jag behöver inte opereras imorgon. Tydligen är jag en av 5 på 15 år som det här har hänt. Toppen, innan var jag mulåsnan bland hästarna. Nu är jag zebran bland mulåsnorna och hästarna. Flera veckors förberednign borta på några få minuter. Overkligt.
Dessutom hade jag nått båck vid min ryggmärg enligt min MRT. Inget att oroa sig för nu men skulle ändå till neurokirurgen. Är inte livet trevligt när du just fått veta att du har två kärlmissbildningar i ditt centrala nervsystem.
Istället ville han träffa mig vid slutet på året för att röntgas i Linköping och se vad som har hänt. Progress --> operation. Annars följas jag bara upp ett par år till och jag slipper alltihop. Jobbigt att slippa idag. Skönt att slippa allt.
Udda. Konstigt. Underligt.
En mycket lång dag.
Udda.
Hur hamnade jag här?
Dagen började med att när vi hittat rätt i Linköping fick reda på att jag skulle så dela rum. Kul. Jättekul. Efter bar det av för spirometri. Med snygg näsklämma och sittandes i en glaslåda skulle jag altså andas "normalt" genom ett rör i munnen samtidigt som en kvinna, likt en fölossningspeppare manade på mig att andas. Efter det var det dags för fotografering hos sjukhusfotografen. Träff med arbetsterapeut och sjukgymnastmöte stod på nästa plats på dagens schema. Vrålhungrig som jag var fick jag därefter lunch :) Sedan var det massor avdelningssköterskor som kom och presenterade sig. Ett kvickt besök hos en stressad narkosläkare hanns också med. Nu var det dags att gå till röntgen. Där togs vanliga röntgenbilder från alla möjliga håll och en CT.
Tillbaka på rummet satt jag och kollade på vänner. Min rumskompis kom dit och allt var allmänt chill. Efter nån timme kommer Peter, min läkare in. Han ber mig att följa med och säger att han har bra och dåliga nyheter. Pulsen stiger.
I ett konstigt undersökningsrum med kokosnötter på väggarna får jag se mina röntgenbilder. De ser mycket bättre ut! Jag förstår inte! Han förstår inte! Tydligen har min krök minskat från runt 50 till straxt över 40 grader. Mätfel? Förbättring? Mystiska anledning. Det var ett faktum, jag behöver inte opereras imorgon. Tydligen är jag en av 5 på 15 år som det här har hänt. Toppen, innan var jag mulåsnan bland hästarna. Nu är jag zebran bland mulåsnorna och hästarna. Flera veckors förberednign borta på några få minuter. Overkligt.
Dessutom hade jag nått båck vid min ryggmärg enligt min MRT. Inget att oroa sig för nu men skulle ändå till neurokirurgen. Är inte livet trevligt när du just fått veta att du har två kärlmissbildningar i ditt centrala nervsystem.
Istället ville han träffa mig vid slutet på året för att röntgas i Linköping och se vad som har hänt. Progress --> operation. Annars följas jag bara upp ett par år till och jag slipper alltihop. Jobbigt att slippa idag. Skönt att slippa allt.
Udda. Konstigt. Underligt.
En mycket lång dag.
Kommentarer
Postat av: Vickan
oj. vilken dag. Skönt att du slipper operation iaf!!
Postat av: Frida
Woooow, hände mkt nu.. men skönt att du inte behöver opereras just nu iallfall, eller fattade jag rätt ???
Ha det bra, kraaaaaam
Postat av: ronja
hej jag ska operera mig om 5 dagar för min skolios i göteborg..jag tycker att det ska bi skönt att få det överstökat..
Trackback